- STOPP! ropade nioåringen. Ät inte, mamma!
Jag stirrade på henne.
- Titta, din tallrik är ju jättefin! Ta en bild först!
Tydligen påverkar mitt bloggande familjelivet i viss mån.
Först var jag tveksam till nyttan med att ta en bild, för middagen vi åt var en typisk kylskåpsrensning. Men sedan tänkte jag om - för på min tallrik fanns något jag länge velat ge er receptet på.
Min "fina tallrik" får därför duga som illustration till receptet på paprikasås. Nej, det röda man skymtar under de ugnsrostade fänkålsklyftorna och fetaosten är inte tomatsås, utan sås på röd paprika.
Receptet kommer återigen från Barbara Kafkas The Microwave Gourmet, och tillagningen sker alltså i mikron.
För att jag ska kunna fortsätta tjata om hur bra det är att laga grönsaker i mikron, och för att ni inte ska ha några ursäkter för att inte pröva, utförde jag en marknadsundersökning och ett antal praktiska tester under min semester i Sverige.
Min utredning gav följande resultat:
1) Det är svårt att hitta särskild kraftig plastfolie för mikrovågstillagning i svensk handel.
2) Det gör ingenting, för det finns stekpåsar i plast litet varstans, och de funkar utmärkt för tillagning i mikron.
Det här var exakt det recept jag utförde testet med.
Röd mikrolagad paprikasås
1 kg röd paprika
saften av 1/2 citron
salt
Tvätta, dela och ansa paprikorna (ta bort skaft och kärnhus). Lägg paprikorna i ett kärl och täck med mikroplast, eller lägg dem i en stekpåse i plast och förslut väl.
Mikra på högsta effekt i 15 minuter.
Låt paprikorna kallna helt i kärlet/påsen, utan att öppna. Ju längre de ligger, desto lättare blir de att skala.
Skala de kalla paprikorna, och mixa dem till en slät sås i matberedaren. Tillsätt citronsaft och salt, och smaka av.
Paprikasåsen är utmärkt varm, en knallröd, smakrik och fettfri sås. Vi har ätit den i olika sammanhang - till pasta, fisk och kyckling. Min nioåring (hon som ropade i början) gillar inte paprikor, men hon gillar den här såsen. (Jag gissar att det är konsistensen av paprika hon tycker är obehaglig, inte smaken).
I kallt skick tjocknar såsen och blir som en puré. Då kan den användas ungefär som majonnäs - smakar naturligtvis helt annorlunda, men väldigt gott. En hastig lunchmacka, t.ex., kan med den få helt nya smakdimensioner.
Bloggande smittar - bara att konstatera :).
Posted by: Jessika | 04 september 2006 at 07:54 fm
aha, nu vet jag vad jag ska använda stekpåsarna till. Trodde att jag skulle prova något gammalt recept med dem, men här visar sig ju nya dimensioner. Dags att skrida till verket.
Posted by: Kinna | 04 september 2006 at 10:12 em