Tja, vad ska man säga? Mums, kanske. Vi åt det här med grillad anka (ankfilé med fettet borttaget, skuren i kuber och trädda på spett). Ankan var en hit i sig. Jag tycker att anka smakar litet lever, litet blod, men på ett trevligt sätt, och träkolssmaken därtill blev verkligen ett plus.
Att kombinera anka med frukt är ju ingen nyhet direkt, men det här tyckte jag blev ett fräscht tillbehör. Och jag var inte otroligt kreativ eller så, utan i högsta grad inspirerad av ett recept i det senaste numret av Régal.
Osten jag använde syns på bilden, och just den här är tillverkad i en by här i närheten. Den här typen av ost kanske inte är jättelätt att få tag på i Sverige. Den kan eventuellt ersättas med inkråmet i ett inte alltför vällagrat exemplar av den överallt närvarande chèvre-limpan (heter bûche = vedträ på franska, om det är någon som undrar). Den är kraftigare i smaken, så du får bedöma om du vill minska mängden litet grann. Det är inte getosten som ska spela huvudrollen här, egentligen - det handlar mer om pardans med nektarinen.
Nektarinsallad med getost
ca 4 portioner
5 nektariner
ca 150 g färsk, men fast getost
ca 25 salta pistaschmandlar
crema di balsamico (eller hemkokt balsamvinägersirap, för de ambitiösa)
färsk timjan, om du har
Skålla och skala nektarinerna på exakt samma sätt som du skulle göra med tomater. Skär dem i tärningar.
Skär getosten i ungefär lika stora bitar. Det visade sig vara litet vanskligt att blanda nektariner och getost, för osten ville bara trilla sönder. Jag föreslår därför att du lägger upp nektarintärningar på serveringsfatet och lägger getosten ovanpå
Skala pistaschmandlarna och finhacka dem. Strö över salladen. Repa över färska timjanblad om du har (men försök ha det tillhands, för timjanen gör verkligen sitt till). Ringla över balsamvinägersirap av valfri härkomst.