I mitt franska kök

Crème de radis au chèvre - Rädiskräm med getost

Äntligen är det vår på riktigt, efter den längsta vinter jag upplevt sedan jag flyttade till Frankrike.

Rädisa är en vårprimör jag lärt mig uppskatta här. När jag bodde i Sverige (det var ett tag sedan...) var rädisor klotrunda röda kulor i plaststrut, odlade i Holland och ettrigt peppriga.

Sedan kom jag hit, och rädisor var mestadels avlånga med vit spets, såldes i knippor med blasten kvar, och smakade milt och knaprigt.

Vi äter mycket rädisor - barnen älskar rädisor med smör och salt och färskt bröd.

Fast ibland kan det ju vara kul att göra något annat med de små rosa rotfrukterna. Som den här krämen, ett fynd ur mattidningen Régal, inspirerat av Philippe Conticini - en man som aldrig lärt sig att man inte får leka med maten.

Det här receptet innehåller färsk getost, som kanske inte är så lätt att få tag på i Sverige. Tjata på handlar'n, krydda upp litet kesella, eller köp en get. Ett getkollektiv med grannarna, kanske? Geten klipper gräsmattorna, och kollektivet delar på mjölkproduktionen.

Rädiskräm med getost

ca 4 portioner

ca 30 rädisor
2 dl grädde
1 1/2 dl mjölk
färsk getost (här i Frankrike kan man köpa Petit Billy i affären om man inte har färsk getost på torget)
muskotnöt
salt
peppar
1 lime

Tvätta rädisorna och ta bort blasten och den lilla rottråden i spetsen på rädisan. (Blasten är fullt ätbar om den är fin. Svärmor har den i soppa. Jag hackade ner den i salta muffins häromdagen). Dela 25 rädisor i kanske fyra bitar.

Blanda dessa grovdelade rädisor med grädde och mjölk i en kastrull. Salta. Koka upp och låt puttra tills rädisorna blivit riktigt mjuka (det tar inte så lång stund).

Lägg en rejäl klick getost i vart och ett av fyra glas. Skiva fyra rädisor tunt och fördela i glasen.

Mixa rädiskrämen (för mig funkade det bra att hälla upp den i den höga bägaren till stavmixern och mixa där). Låt den svalna en aning, så att du inte spräcker glasen. Fördela sedan den varma rädiskrämen i glasen.

Riv över muskotnöt, peppra, och droppa över limesaft - det blir knallrosa prickar i den ljusrosa krämen av limesaften.

Ät genast och dyk med skeden mellan alla lager i glaset. Varmt, kallt, milt, syrligt, krämigt med litet rädisknaper...

Velouté d'oignons au curry - Löksoppa med curry

Det enda egentliga problemet med att det blivit så ljust och vårlikt här är att den här soppan inte känns riktigt säsongsbetonad längre. Jag skulle så gärna vilja bjuda på den till förrätt när jag har gäster, men av någon anledning tycker jag att de enda soppor som är vårliga är gröna soppor.

Men nog kan vi äta den litet i smyg, till middag med bröd och ost, när ingen ser (och kanske en rädisa till, för att ge litet vårstämning).

Den främsta anledningen till att jag gillar den här soppan är förstås att den är god. Det tyckte, otroligt nog, hela familjen, inklusive sjuåringen. En annan, mycket starkt bidragande anledning är att det närapå är soppa på en spik - simpla ingredienser som vem som helst kan få tag på, enkel tillagning och ett utsökt resultat.

Vad jag inte gillar? Att jag med nuvarande köksutrustning inte kan få den riktigt slät utan att passera den. Jag behöver en riktig mixer!

Löksoppa med curry

ca 4 pers till middag med bröd och ost

4 rejäla lökar
curry av något slag (jag tog ett par rejäla teskedar mild currypasta)
1 liter hönsbuljong (på ekologisk tärning för min del)
citron
salt
smör
en skvätt grädde

Skär lökarna i bitar.

Smält smöret i en gryta. Rör ner curryn och låt fräsa ett par minuter (allra viktigast om du använder curry i pulverform). Tillsätt löken och stek på låg värme i ca 10 minuter.

Häll i buljongen och låt puttra i 10 minuter till, eller tills löken är riktigt mjuk.

Mixa soppan så slät som möjligt. Smaka av med pressad citron, salt och grädde.