Äta upp samtliga i ett svep var uteslutet - magen skulle aldrig klara det. "Sylt?" undrade hon ett ögonblick. Sedan tänkte hon på raderna av burkar med hemkokt sylt som åldrades i garaget. Inte sylt.
Hon suckade, ryckte på axlarna, och vände sig om för att gå och lämna plommonen till sitt öde bland fruktflugorna. Då, plötsligt, öppnade sig himlen, änglar sjöng, solen kom fram genom molnen och hon utbrast: "Sorbet!".
Och så gjorde hon sorbet.
Plommonsorbet
Inga proportioner, men...
mogna plommon
skvätt vatten
socker
glassmaskin
Halvera och kärna ur plommonen. Om de är svåra att kärna ur, låt bli. Lägg i en kastrull med en bottenskyla vatten (inte mer!) och socker efter smak. Koka under lock tills plommonen blir helmosiga. Om kärnorna är kvar lossnar de då och är lätta att ta bort.
Passera hela rasket för att få bort allt skal. Går bra med sil och slev - jag har en moulin à légumes som min mamma kallar passervagga.
Låt svalna och ställ i kylen. När massan/såsen är kall, smaka av sockerhalten. Sötman känns litet mindre när sorbeten är frusen, så hellre litet mer socker än litet mindre. Om du vill söta mer kan du använda sockerlag - jag använder flytande rörsocker (sirop de sucre de canne), en behändig produkt för den som är litet slö.
Ploppa ner i glassmaskinen. Kör. Ät. Tänk: "Jag använder den här maskinen alldeles för sällan."
Vi har hur mkt plommon som helst nu. Jag tvingar på alla i ren panik och just nu kokar jag chutney. Sorben ser fin ut!
Posted by: Elin | 20 september 2009 at 11:29 fm
har ocksà haft en monsterskörd i àr pà just quetsches (som jag fàtt veta att de heter sviskon pà svenska).
De flesta har frysts. Nàgra burkar gelé och sylt, men jag gör bara ett par om gàngen, vill inte ha 150 dammiga syltburkar i skàpet. Lagade en plommonpaj med marängtäcke i lördags. Funderade pà att försöka torka plommon i ugnen à la torkade tomater?
Posted by: Christine | 24 september 2009 at 05:15 em
Men jisses. Här kan man ju inte vara! Man blir ju alldeles hungrig! ;)
Posted by: marlan | 20 oktober 2009 at 11:14 fm