Jag läste en mycket intressant intervju i senaste Elle à Table med Yves-Marie Le Bourdonnec, känd fransk slaktare (jag älskar att bo i ett land där man kan bli berömd på att vara en riktigt bra slaktare).
Intervjun handlade om långkok, och inleddes med en anekdot om det råd han gett en desperat kund som skulle få en stjärnbeströdd kock på middag hem - bjud på pot-au-feu, alltså kokt kött med grönsaker.
Själv skulle jag kanske välja en annan rätt, nämligen gigot qui pleure, gråtande lammstek.
Det är helt enkelt en lammstek som får steka i ugnen på ett galler ovanför en potatisgratängen. Gratängen görs på buljong i stället för grädde (annars blir det för fett). Under tillagningen dryper köttsaften från lammsteken ner i gratängen och ger den fantastisk smak. En mycket enkel rätt som i princip sköter sig själv i ugnen, tämligen omöjlig att göra på ett vettigt sätt i ett restaurangkök med sina krav på snygg portionsservering, med enbart enkla, rena smaker.
Efteråt skulle det nog bli äppelkaka. Omöjligt att misslyckas med, alltid gott.
Och du, vad skulle du bjuda på om du fick en bestjärnad kock till middagsgäst?
Oj, oj, oj - låter underbart!
Vad man skulle bjuda en stjärnkock på? Ingen aning så här års, men om det vore sommar skulle jag bjuda på mina hemodlade grönsaker tillagade på enklast möjliga sätt.
Posted by: Fröken Dill | 13 januari 2012 at 04:02 em