I mitt franska kök

Apéritif du parieur - Vadslagningsaperitif

Jag och maken skulle tillsammans gå på ett viktigt möte i femtonåringens gymnasium om hennes fortsatta studieorientering.

Som vanligt i sådana lägen kom maken en halvtimme försent. Som vanligt i sådana lägen var jag rätt sur när han äntligen kom. Och som vanligt i sådana lägen var stämningen i bilen litet... spänd.

- Vi kommer i tid, sade maken.
- Driver du med mig? svarade jag, hjälpsam och positiv som alltid (ahem).
- Ska vi slå vad? frågade han.
- OK, sade jag.
- Om vaddå?
- Vad du vill, svarade jag syrligt, det finns inte en chans att du vinner.
- En aperitif?
- OK:

Med hjälp av skickligt användande av GPS och en kreativ inställning till fartbegränsningar kom vi faktiskt i tid.

Laxtartar på avokado

rå lax (den får gärna ha varit fryst innan)
schalottenlök
kapris
färskpressad lime
salt, peppar
inlagd chili

avokado
salt, peppar, torkad chili (piment d'Espelette)

Skär laxen i små tärningar. Finhacka schalottenlöken och hacka kaprisen litet lätt. Blanda lax, lök och kapris med pressad lime, salt och peppar. Smaka av och låt stå i kylen tills resten är färdigt.

Mosa avokaden och blanda med pressad lime. Smaka av med salt, peppar och chili.

Fördela avokadomoset i små skålar och toppa med laxtartaren. Skiva gärna inlagd (eller färsk) chili och lägg på någon skiva som garnering i varje skål - är chilin röd blir det snyggare än den gröna jag hade!

Getost på chorizo

Inte särskilt arbetssamt alls.

Jag är överförtjust i de här små runda, färska getostarna som ligger i kryddad rapsolja. De runda ostarna är i själva verket två hoppressade halvor, så det är en lätt match att dela dem i halvor igen, lägga en halva på en skiva lufttorkad chorizo och sätta i en tandpetare.

Rullar på rökt forell med ost

Det här var det enda aperitiftillbehöret som var en aning planerat i förhand - jag hade hittat de här rullarna på Dorians blogg (franska). Jag körde rullar med rökt lax på nyårsafton och det här var en rätt kul variant på det temat.

rökt forell (eller lax) i skivor
rotselleri
syrligt äpple
comté eller annan god hårdost
majonnäs
nypressad citrionsaft
pepparrot (det var wasabi i originalreceptet, men jag hade ingen vettig wasabi hemma)

Skär äpple, rotselleri och ost i tunna strimlor - låt din egen smak bestämma proportionerna. Jag tog ungefär lika delar ost och selleri och litet mindre av äpplet.

Blanda strimlorna med majonnäs, pepparrot och citronsaft. Smaka av med salt och peppar i den mån det behövs.

Lägg ut forellen/laxen på en bit plastfolie och försök att få till en rektangel (man kan behöva göra flera stycken, beroende på hur många rullar man gör, här gjorde jag två). Lägg på majonnäsblandningen i en sträng och rulla ihop med hjälp av folien. Mina rullar kunde gärna få ha varit litet fastare, det är bara att fortsätta öva!

Lägg kallt till servering. Skär rullarna i bitar med vass kniv utan att ta av plasten. Lägg varje bit på fat eller i liten skål och peta bort plastfolien när allt är på plats. Jag strödde litet torkad chili över som en mycket diskret garnering.

Purée butternut aux fruits de mer - Pumpapuré med skaldjur

Inspirerad av en rätt som presenterades i det första programmet i serien Top Chef bestämde jag mig för att kombinera pumpapuré och skaldjur.

Det är bara grundidén som är gemensam för de två rätterna, jag har absolut inga pretentioner att laga mat på högsta kocknivå! Det här är en enkel rätt utan pretentioner (även om ingredienserna kan vara rätt lyxiga). Den skulle förstås bli litet snyggare med en eller annan hackad ört ovanpå - men personligen väntar jag med det tills jag har färska örter i trädgården igen.

Jag tänkte först göra en budgetvariant med vanliga, kokta räkor, men jag glömde att köpa dem... I frysen fanns pilgrimsmusslor och råa räkor, och jag tror knappast att det blev sämre av det.

Jag har inga exakta proportioner på den här rätten, men det behövs knappast - man tar vad man har, och lägger till och drar ifrån enligt tycke och smak.

Pumpapuré med skaldjur

en bit (eller en liten) butternutpumpa
crème fraîche
salt, peppar, torkad chili (piment d'Espelette)

pilgrimsmusslor och råa räkor
olivolja
vitlök
salt, peppar

Skär pumpan i bitar och skär bort skal och ev kärnhus. Ångkoka pumpan - jag tycker det är bästa sättet att få en pumpa som är kokt men inte urvattnad.

Mosa pumpaköttet, blanda i crème fraîche och smaka av med salt, peppar och chili.

Skala räkorna och stek räkor och pilgrimsmusslor i olivolja. Pressa över vitlök och stek ett par minuter till. Krydda med salt och peppar.

Vi åt det här i skålar, med pumpapuré i botten och skaldjur ovanpå.

Jag kan också tänka mig att göra det här i miniformat till en lyxigare apéritif, i en pytteskål med en klick puré och bara en pilgrimsmussla/räka ovanpå.

Lördagsgodis

Det gick inte att sätta någon fransk rubrik på den här artikeln - lördagsgodis är ett fullständigt okänt fenomen i det här landet.

Själv är jag ingen godisälskare (med ett STORT undantag för saltlakrits som inte går att få tag på här - tack till Magnus och Maria som levererade det aktuella lagret).

Men det finns ju godis och godis. Mitt favoritgodis just nu är torkad mango från min hälsokostaffär.

En fantastisk, koncentrerad mangosmak och perfekt halvseg, halvtorr konsistens. LItet väl sött egentligen, men den fina syran i mangon balanserar det hela så bra...

Det enda problemet är att jag i regel köper den på fredag förmiddag - och den räcker aldrig till lördagen.

Pâte à la courge butternut, sauce citron - Pasta med butternutpumpa i citronsås

Först tänkte jag inte alls publicera det här receptet. Jag tyckte att det var för simpelt, och inte alls särskilt franskt.

Sedan tänkte jag om. Dels blev det så attans gott att jag behövde dokumentera hur jag gjort innan jag glömde bort det. Dels är jag själv alltid nöjd när jag hittar bra vardagsrecept på en blogg. Den här rätten skulle från början bli en pastarätt lagad direkt från ett recept från den franska matbloggaren Snapulk.

Men jag hittade ingen fin spenat, sättet hon snodde ihop sin snabba pastasås på skilde sig från det sätt jag tänkte sno ihop den på, pinjenötterna var slut... Och så blev det ett nytt recept, som det blir många gånger.

Pasta med butternutpumpa i citronsås

pasta (jag kör Barillas fullkorn i den sort jag hittar - här var det farfalle, för pennen var slut i affären)

en rejäl lök eller ett par mindre
en bit butternutpumpa (efter tillgång och antal personer, ungefär...)
1-2 vitlöksklyftor
ett par dl grädde av önskat slag (jag tog Oatlys havregrädde)
rivet citronskal (allra helst rivet med Microplane-järn, det blir verkligen mycket godare)

olivolja, salt, peppar, torkade chiliflingor (piment d'Espelette)

tillbehör:
färskriven parmesan
rosta solroskärnor (om man inte har pinjenötter hemma)

Hacka löken och fräs den på relativt låg värme i olivoljan. Skala pumpan, ta bort ev kärnor och skär i tärningar. Tillsätt pumpatärningarna i stekpannan, salta och lägg på lock. Låt puttra tills pumpan är mjuk men helst inte mosig (min blev litet väl kokt).

Ta av locket, höj värmen. Tillsätt grädde och låt det hela puttra ihop en stund. Smaka om du behöver mer salt, och smaka av med peppar och torkad chili.

Servera med nykokt pasta och tillbehören.

Top Chef 2012 - Första avsnittet

Jag är ingen TV-fanatiker, men det finns vissa chanser att jag sitter som klistrad framför TV:n på måndagkvällarna framöver.

I måndags började årets upplaga av tävlingen Top Chef på den franska TV:kanalen M6.Jag har inte lyckats utröna om det finns en svensk motsvarighet - det handlar om en tävling mellan proffskockar (formatet är amerikanskt från början).

I första avsnittet deltog fjorton kandidater från Frankrike och Belgien. De är utvalda för sin kulinariska kompetens förstås, men säkert också för sina personligheter - det måste ju bli bra TV också!

Det är bra matporr också, och jag slits mellan min fascination för de avancerade tillagningssätten och de vackra tallrikarna å ena sidan och min irritation över en matlagning som jag ibland inte tycker är tillräckligt generös å andra sidan. En halv matsked bönmos må smetas ut hur konstnärligt som helst över tallriken, det är i alla fall för litet.

De två rätter som stannade kvar i mitt huvud var en vinnare och en förlorare.

En mycket tjusig rätt på harfilé och rotfrukter, tillagad av kandidaten Cyrille Zen.

Det fascinerar mig att den här killen är med i en sådan här tävling - han har redan en egen restaurang och t o m en stjärna i Guide Rouge. Men han uppger att han är självlärd och vill mäta sig mot andra och lära sig av juryn (enbart komponerad av erfarna kockar på högsta nivå).

Den här rätten skulle kunna falla i prettokategorin, men jag vill försöka göra något liknande, bara för att se om det kan bli ungefär en tiondel så vackert.

Den andra rätten, tillagad av ett lag på två personer, ledde till att en av dem slogs ut.

Ändå tyckte jag att de här köttfyllda ravioli i klart tomatvatten var så fina, både raffinerade och generösa. Enligt juryn var de mycket goda dessutom.

Problemet var att detta skulle vara en nytolkning av den franska rätten Tomates farcies (som jag skrivit om tidigare - recept här). Nytolkning av klassiska rätter är en farlig gren i den här tävlingen - man måste vara nyskapande men respektera den franska mattraditionen. Jättesvårt! Här ansåg juryn att laget gått för långt från ursprunget.

Just det här laget bestod av tävlingens enda amatör, Ruben Sarfati (en 18-åring som redan vunnit en kocktävling för amatörer på samma kanal), samt en proffskock, Gerald Quille, med 11 års yrkeserfarenhet. Och då håller vi naturligtvis på amatören, eller hur? Efter en rafflande final var det faktiskt proffset som åkte ut...