I mitt franska kök

Dans ma valise - I resväskan

Så är vi tillbaka hemma efter att ha varit hemma över jul...

Jag försöker igen: Vi är tillbaka i Frankrike efter att ha firat jul i Sverige.

En del matrelaterat smög sig naturligtvis ner i resväskan, trots utrymmes- och viktrestriktioner.

På bilden syns en skymt av "Under valnötsträdet", som är en så bra bok att jag nog måste skriva litet mer om den någon gång. Dessutom kakformar (femåringen valde bl a en motorcykel och ett flygplan), släta tyllar (på min inköpslista sedan flera år tillbaka, och plötsligt kom jag ihåg det när jag stod i en affär där de gick att köpa), stora muskatrussin (årets julkulinariska upptäckt för min man), Graveleijs senap (lättransportabel nostalgikick från julbordet), torkad hel ingefära (omöjlig att hitta här,  ingår i mitt bästa glöggrecept), kardemummakärnor (för jag är för lat för att stå och pilla sönder kardemummakapslar), chilipulver (en av de "svenskaste" kryddblandningarna för mig) och en bit Wästgöta Kloster (tioåringens favoritfrukostost).

Ej i bild: små, fina ljusblå Höganässkålar, en burk åkerbärssylt som ska avnjutas med vällagrad Comté och säkert något mer som jag glömmer just nu.

När vi kom hem hade dessutom de tomtenissar som vi lånat ut huset till lämnat vin, choklad, honung, pâté och annat smått och gott under granen.

Trots allt detta var jag och handlade igår, för nu... ska jag laga nyårsmat!

Ha en riktigt bra nyårsafton!

GOD jul!

Litet tidigt för julhälsningen, kanske, men imorgon reser jag till julskinkans, glöggens och pepparkakornas förlovade land.

I år har jag gjort i princip noll julförberedelser själv - inga pepparkakor med barnen med degkladd i hela köket, inga saffransbullar som gräddas vid elvatiden på kvällen, inga hemgjorda julkort. Inga julkort överhuvudtaget, kom jag just på. Hoppsan. Vi får hävda vår franskhet i år och skicka nyårshälsningar i stället.

Ett av mina nyårslöften är i alla fall fixt och färdigt: att blogga mer i januari 2007 än jag gjort under december 2006. Det borde inte vara så svårt att uppfylla!

La Pommeraie

Juläpplen, javisst, gärna - men i vår familj äter vi äpplen mest varje dag i olika former.

Därför behöver stundtals en hel skrälldus äpplen införskaffas. Då gör vi en familjeutflykt till äppelodlingen La Pommeraie i Sigolsheim utanför Colmar.

Äppelförsäljningen sker i en hangarliknande byggnad, där äpplen ligger sorterade efter sort och storlek i stora lådor längs väggarna.

Vid avsmakningsbordet (se ovan) kan man testa sig fram till vilka äppelsorter man föredrar. Det är helt fascinerande hur olika olika sorter kan smaka - även om alla naturligtvis smakar äpple!

Det är i princip omöjligt att komma därifrån utan minst fyra sorter.  Var och en har sin favoritsort. Dessutom måsta man tänka på det praktiska: små äpplen att ha med som mellanmål till skolan, äpplen som blir bra till mos (heter compote de pommes på franska och äts som efterrätt eller mellanmål), äpplen som blir bra till äppelkaka... Turligt nog finns praktiska små kärror till kundernas förfogande, så att man utan problem kan lasta på sig kilovis med äpplen - för att inte tala om den otroligt goda äppeljuicen (vi föredrar den ofiltrerade) och en eller annan honungsburk (kastanjehonung blev det den här gången).

Sedan åker hela familjen därifrån, alla glatt mumsande på det gratisäpple man får vid utgången, tillbaka norrut och hemåt på den undersköna elsassiska vinvägen.

Grumbeerekiechle - Elsassiska rårakor

Hoppsan. Jag försvann visst ett tag. Det var inte riktigt meningen...

Alltnog: Riven och stekt potatis finns det mängder av olika nationella och regionala varianter på. Om min svärfar ska laga mat, gör han crique, på riven potatis med salt och ägg. Det anses vara en specialitet från Ardèche, och svärfar är född i granndepartementet Haute-Loire. Svärfar lärde sig laga crique av sin far, och traditionen lever vidare - både min man och hans bror kan laga crique, (även om de inte lagar så mycket mat annars).

Här i Alsace lagar man Grumbeerekiechle, i alla fall i norra Alsace. (Elsassiskan är en dialekt med stora lokala variationer). Så när jag skulle laga lunch till barnen och mig drog jag fram Les meilleurs recettes d'Alsace av Simone Morgenthaler - min främsta referens när det gäller elsassisk matlagning.

Till mig och barnen halverade jag nedanstående recept. Jag och tioåringen tyckte att de blev jättegoda, medan den neofoba femåringen var mycket skeptisk (som till det mesta annat).

Elsassiska rårakor

4 port

1 kg potatis
4 schalottenlökar
det vita av en purjolök
en ordentlig näve finhackad persilja
ev. gräslök
3 ägg
1 msk vetemjöl
riven muskot
salt o peppar

olja till stekning

Skala potatisen och riv den. I Alsace brukar man riva potatisen ganska fint, men jag föredrar att riva den grovt. Rårakorna blir litet "spretigare" i formen, men knapriga och väldigt goda... (Simone Morgenthaler säger att de blir som "knaprig spets").

Om potatisrivet är väldigt blött kan man låta det ligga i ett durkslag över en stor skål och rinna av.

Hacka purjolök, schalottenlök och ev gräslök. Blanda med den rivna potatisen och persiljan. Rör ner ägg, salt, peppar och muskot.

Häll olja i en stekpanna så det står ca 1 cm högt. Lägg en skedfull potatisblandning i pannan och platta ut till en "plätt". Stek på så sätt all potatis i omgångar. Låt de färdiga rårakorna rinna av på litet hushållspapper innan servering.

Till det här åt vi naturligtvis fläskkött, som vilka "riktiga" elsassare som helst.

Tioåringen och jag kunde dock inte motstå litet blomkål som ytterligare tillbehör - men det är bara bevis på att vi inte är några autentiska elsassare, utan hopplöst fast i vårt grönsaksberoende.

De sista rårakorna kan ätas med litet kvittengelé eller äppelmos, som en smidig övergång till efterrätten...

Flan aux pommes et marrons - Flan med äpplen och kastanjer

Ibland har man några kastanjer över, som skramlar runt i en burk. Och de sista äpplena i en låda i garaget, som hotas av skrumpningsdöden. Några ägg i kylen, och så sötsug.

Vad gör man då? Tja, man kan ju till exempel göra ett flan med äpplen och kastanjer. I originalreceptet kallades det här bakverket flognarde, men det är bara att strunta i - i en flognarde ska det vara både katrinplommon och sprit, och ingendera finns med här.

Fast det blev gott ändå - så ni får receptet.

Flan med äpplen och kastanjer

ca 3 äpplen
100 g konserverade kastanjer (allra helst pelées au feu, dvs rostade, men vi ska inte vara petiga)
70 g mjöl
130 g socker
en nypa salt
2,5 dl mjölk
3 ägg
2 msk neutral olja
smör

Blanda mjöl, socker och salt. Tillsätt mjölk, ägg och olja. Jag gjorde allt detta i en matberedare, vilket underlättar livet väsentligt.

Skala äpplet och skär i relativt tunna klyftor. Fördela äppelklyftor och kastanjer i en rund form som går att servera ur (det här går inte att stjälpa upp).

Häll över smeten och klicka över litet smör.

Grädda i 180 grader i 45 minuter eller tills ditt flan fått fin färg.

Allra godast litet ljummet - men helt OK rumstempererat till frukost dagen därpå. Fråga en som provat...