Tarte en trois couches - Trelagerspaj

Det är bara att inse, den ljuva tid då man kunde fota middagsmaten i dagsljus är förbi, åtminstone för i år.

Suck. Vet inte riktigt hur sommaren kunde gå så fort i år. Förmodligen gjorde jag för mycket roliga saker. Får väl se till att ha det litet tråkigare nästa sommar.

För att återgå till det halvtaskiga fotot taget under fläktlampan:

Mitt förhållande till pajer är, som jag redan tidigare påpekat, litet kluvet. Det är så lätt att det bara blir degigt och kladdigt. Samtidigt finns det ju något alldeles magiskt i mötet mellan en knaprig deg och ett mjukt och saftigt innehåll.

Det finns naturligtvis flera lösningar på problemet - Tarte Tatin är en. Att laga botten och fyllning separat är en annan. Det här är min senaste variant på det sistnämnda konceptet.

Trelagerspaj

Inget riktigt recept, men några idéer...

Lager 1: pajdeg

Jag gör min pajdeg enligt förhållandet 1:2 mellan smör och mjöl - i det här fallet 125 g saltat smör och 250 g vetemjöl. Tillsätt en skvätt kallt vatten för att få degen att gå ihop. Den här gången pytsade jag i litet färsk rosmarin också, men det märks inte särskilt mycket i den färdiga rätten.

I vanlig ordning behöver pajdegen göras litet i förväg (i det här fallet gjorde jag den på förmiddagen samma dag) för att gå att kavla ut behändigt.

Lager 2: något slags pestovariant

Basilikan i trädgården börjar se litet hängig ut, men vi har persilja i överflöd. Jag mixade persilja och hasselnötter, pressade i vitlök och tillsatte olivolja och parmesan till "pestokonsistens".

Lager 3: något ratatouille-aktigt

Jag äter aldrig "riktig" ratatouille eftersom den innehåller auberginer, som jag fånigt nog är allergisk mot. Men jag lovar, man kan laga riktigt god låtsasratatouille utan auberginer.
Här ägnade jag mig istället åt restanvändning. Vi hade grillade paprikor i en burk och zucchini med tomat i en annan burk i kylskåpet. Jag slog ihop innehållet i burkarna och lät det puttra i en panna en stund.

OBS!: Allra viktigast när man lagar en grönsaksröra av den här typen är att den ska koka ihop ordentligt, helst tills den blir lätt brunaktigt, helmosig och totalt opresentabel. Det är nämligen då den är som godast.
Det finns en allmänt utbredd missuppfattning, ofta återgiven i svenska kokböcker, att ratatouille (eller liknande röror) ska kokas i 20 minuter eller så. Gå inte på det. Sikta på en timme istället.

Hopläggning:

Kavla ut pajdegen och grädda den ordentligt i ugnen tills den blir brun och fin. Låt svalna.

Bred på pestovarianten.

Bred grönsaksröran på peston.

Helst ska alla ingredienserna vara ungefär rumstempererade, kanske en aning varmare, men det är inte så himla känsligt. Viktigare är att lägga ihop de olika lagren när det snart är dags att sätta sig till bords.

Knaprig botten, spänstig "pesto", mjukkrämiga grönsaker. Mmmmm.

Comments

[mildamakter]

Tack för tipset om ratatouille, nu begriper jag varför jag aldrig har "fått till det" när det gäller ratatouille.
Det här ska provas i veckan, helt klart :o)

[Stephan]

Det är så typiskt svenska recept. Man gör ju lasangen på 20 min oxå! Men som Hermann L brukar säga. I Sverige satsar man lika mycket tid på städningen som fransmannen på mat :)
Hittade din trevliga blogg idag när jag sökte efter tips kring kastanjer, som ju börjar ramla ner.
Vi testade rostade mot Macon-Ligny och det blev jättebra :)